Créme Brûlée

Jag är petig med min Créme Brûlée... Den måste vara RIKTIGT god för att "duga" i min mun, och därför bad jag maken att köpa en Chocolate Fondant-glass med kupongen. Tyvärr missförstod han mig, och det blev Créme Brûlée till kaffet på kvällen.

Första tanken: "varför PLASTlock när man ändå har plastfilm mellan locket och glassen? ...och bägaren är i papp?" Lite onödigt med "skedarna" också. Dessutom är alltsammans inpackat i en extra kartong. Inte min grej, med resursslöseri. Minus på detta!
Tanke två:  Blä! Det här smakar ÄGG! Jag tcyker inte om äggsmak, och den här glassen hade tydlig äggton. Nåväl. In the name of science, och den biten... Jag åt vidare.
Tanke tre: Sockerkulorna smakade mer kola, och när jag väl kom till smeten i mitten hade jag ingen glass kvar, så det blev otroligt mäktigt och översött.
Tanke fyra: vilken herrans TUR att det inte var mer av den här glassen.
Tanke fem: Varför det hutlösa priset? Är det all onödig förpackning jag betalat för, eller namnet? Det är inte smaken, i alla fall.

Jag önskar att jag kunde jubla och säga "ÅH, så gott!"
Istället säger jag: kör till närmaste Lidl och testa deras valnötsglass (i blå bytta). MYCKET billigare och otrooooligt mycket godare.
Maken nickar medhåll, för övrigt.